Om Lars Larsson Garnströms död

 

I boken "Anteckningar från Gotlands kuster" berättas hur Lars Larsson Garnström slutade sina dagar:

Den 3 oktober 1840 låg skonaren 'Amatus' på Ljugarns redd med lotsflaggan i topp. Vinden blåste hårt från nordost och Garnström hastade som vanligt ut tillsammans med sin son Anders, 19 år gammal. De vanliga manövrerna vidtogs och man såg snart 'Amatus' sätta segel och gå till sjöss. Man såg i den svåra stormen fartyget hålla långt ut innan det "brassades back" (= saktades fart) för att låta lotsarna gå – men därefter såg man ingenting. Garnström och hans son såg man aldrig mera. Senare hittades lotsbåten sönderslagen på Närs holme.

Enligt utsago skall olyckan ha förorsakats av att befälhavaren på  'Amatus', kapten J M Wahlberg,  manövrerade illa då Garnströmarne lämnade skonaren. Nämnde skeppare förliste någon tid därefter på Bornholm varvid han själv och hela besättningen, så när som på en man, omkom. Det är denne ende räddade man som berättat om manövermissen utanför Ljugarn.

 

Kort efter händelsen sändes inom lotsverket ett brev med följande lydelse:  

Herr Comd. Capt. och Ridd. C.G. Warberg
Carlskrona 

Beklagansvärdt får jag nu anmäla, att mästerlotsen Lars Larsson Ganström och dess Sohn lotslärlingen And. Larsson Ganström under inseglingen från Capt. J.M. Wahlbergs fartyg, sedan de lotsat honom till sjöss från Ljugarn den 3dje oktober under vägen begge drunknat; den förstnämnde tjänt som lots i 44 år och var 54 år gammal varit mästerlots i 17 år och dess Sohn Anders Larsson Garnström varit som lotslärling inskrifven 6 år och fick nu sin Styrningssedel den 17 octb. sedan han aflidit, var 20 år gl.

Och får jag härmedelst tillkännagifva att Enkan efter mästerlotsen Gahnström med 2ne oförsörjda gossar, hvaraf den ena är vanlottad och den 2dra blott 13 år gammal, begge hemma hos modern som befinner sig i Största fattigdom och Elände.

Jag vågar fördenskull anhålla ödmjukeligen om nådigt underhåll i afseende på mästerlotsen Ganströms frånfälle, för dess Enka kan erhållas så vore väl i anseende till dess torftiga belägenhet; hennes man var väl ej mera än 54 år gammal men alltid tjänt som lots troget och ärligt.

Jag skall med aldra första annonsera i Wisby tidning om denna lotsledighet för att få en Lots i den afgågnes ställe.

..........

Med högaktning har etc.
eder ödmj. tjenare

Wisby den 4 november 1840.              B J Sundahl

 

Upp