Gerum
Vykort c:a 1900-1905.
På bilden är kyrkan täckt med spån och tornet med
bräder.
Utöver att fortlöpande föra kyrkböcker och
hålla husförhör med församlingsborna var prästerna ålagda att varje år fylla i tabeller med befolkningsstatistiska
uppgifter "hvilka efter årets slut insändas till Prosten och
återhämtas, att vid kyrkorne förvaras, så snart prosten deraf
giort det årets Tabell-sammandrag för Contractet".
I början av 1800-talet introducerades nya tryckta
formulär att fylla i:
- Formulär
för Folkmängdens antecknande på Landsbygden
- Formulär
för Mortalitetens antecknande både i Städerne och på Landet
Där skulle bland annat anges befolkningens fördelning på
ålder, kön, civilstånd, yrke, försörjningsförmåga, främmande
trosuppfattning och mycket mer. Resultaten redovisades i särskilda register, vilka snart liknade årliga
folkräkningar. De bildade underlag för flera världsliga uppgifter
eftersom kyrka och stat ännu stod varandra nära under 1800-talet. Utskrivning av soldater, skatteuttag, samt den äldre svenska
befolkningsstatistiken hämtade sina uppgifter från församlingsregistren.
Ofta redovisades Gerum ihop med sin
moderförsamling Levide. Några av uppgifterna som kyrkoherde Thure
Bergman sände in för 1850 gällde dock enbart Gerum.
År 1850 fanns här:
-
176 personer fördelade på 34 hushåll.
-
15 pojkar/22 flickor under 15 år, 59 män/61
kvinnor 15-60 år, 8 män/11 kvinnor över 60 år.
-
34 gifta män och kvinnor, 27 män/29 kvinnor
över 15 ogifta, 6 änklingar och 11 änkor.
Under året hade två personer blivit vaccinerade
(mot smittkoppor), fyra par blivit vigda, ett gossebarn fött
"ägta" (det vill säga inom äktenskapet), samt slutligen en pojke samt en
yngre och två äldre kvinnor avlidit.
Källor: Gotländska kyrkoinventarier (Sune Ambrosiani.
Stockholm 1912). Gotländska präster genom tiderna, Levide och Gerum
(Lotte Jensen, Internetdokument). Demografiska databasen vid
Umeå Universitet (Internetdokument.
www.ddb.umu.se ).
Sidan uppdaterad: 1 maj 2003
Copyright © 2003, Jan-Folke Fernholm.
