.
Datering av bilder och vykort 

Svenska vykort har funnits sedan mitten av 1880-talet. De äldsta gotländska vykorten dyker upp i slutet av 1890-talet med motiv från Visby. Oftast är det ringmuren, ruiner, pittoreska gatumiljöer och stadens nära omgivningar som visas. 

 

Baksidan av dessa tidigaste kort bär rubriken 'BREFKORT' och uppmaningen 'Denna sida användes endast för adresseringen". Det fanns gott om plats för mottagarens namn och adress inom den vackert snirklade ramen. På bildsidan fanns dock inte mycket utrymme för den hälsning man ville skriva.
Under 1901 blev man internationell och började trycka dit "Carte Postale" på adressidan. Än fanns den snirklade ramen. Det är vid denna tid det börjar dyka upp vykort från den gotländska landsbygden. Här intill är en adressida från 1902.
Snart började man också avbilda enstaka sockenkyrkor på den Gotlands landsbygd.  Här intill är ett sådant vykort, poststämplat 1903. Nu börjar adressidan få en enklare form. Trycket är dock fortfarande grönt.
Ett stockholmsförlag gav under ett par efterföljande år ut en vykortsserie med samtliga gotlandskyrkor. Korten trycktes i stor upplaga. Adressidan hade nu fått svart text. Obegagnade vykort ur denna serie sparades gärna i dåtidens populära "Brefkortsalbum" och är idag enkelt funna samlarobjekt för den intresserade.
1906 kom en revolutionerande uppfinning – den delade adressidan! Nu fanns det plats för meddelanden! Visserligen hade några förlag tidigare experimenterat med en delad bildsida, men då blev ju fotot så löjligt litet. Nej, så här ville folk ha det! Serien med gotlandskyrkorna trycktes i ny upplaga – med samma bild på framsidan, men med delad baksida.

 

Vykort från perioden 1906-1918 har jag ofta daterat utifrån poststämpel eller påskrivet datum. Påklistrade frimärken kan också ge en ledtråd. Riksportot för brevkort var vid sekelskiftet fem öre. Då användes ofta ett femöres Oscar II-märke. I maj 1911 kom nya märken med Gustav V. Portot höjdes i  juni 1918 till sju öre och i juli 1919 till tio öre.

 

 

Fotot kan vara taget långt innan vykortet ges ut! 

Bra bilder återanvändes ofta när fotografikonsten var ung.  Några av vykortsbilderna har jag återfunnit i böcker, med angivande av fotograf och årtal. Ibland har tidsmässigt kända förändringar av kyrkans exteriör kunnat ge vägledning om när fotot är taget. 

Vyn av Östergarns kyrka gott exempel på "återbruk" av ett gammalt foto. Bilden återfinns i boken "Gotland – från fars och farfars tid" med noteringen "Foto 1880, Gotlands Fornsal."

	Här är bilden använd på ett vykort från Carl Nilssons Ljustrycksanstalt, Stockholm. Kortet har hel adressida. Utgivningsår c:a 1904-1905.
	Samma bild, samma förlag, men på kort med delad adressida. Utgivningsår c:a 1906-1909.
	Samma bild, men denna gång är vykortet  utgivet av Svenska Litografiska AB, Stockholm. Utgivningsår c:a 1915.

 

Stavning och felstavning

Naturligtvis användes dåtidens stavning av ortsnamn på vykorten. Det var ju i en brytningstid mellan gammalstafvning och modern stavning, så reglerna var väl inte helt enhetliga. Här kan vi helt korrekt läsa Gottland, Alfva, Ejsta och Westkinde.

Vykorten trycktes till en början i Tyskland, senare ofta på fastlandet. Var medsända underlag otydliga så kunde texten bli fel. Därför finns kort med sådana underligheter som en vy av Gams ödekyrka eller en interiörbild från Lummelanda.

 

Upp

---

Källor: Gotland från fars och farfars tid/Från stad och bygd 1883 (Mats Rehnberg m.fl., Visby 1973). När brevkortsportot höjdes från 5 till 7 och 10 öre. (Paul Gustafsson i tidskriften Skillingtrycket nr 1/2003).

Sidan uppdaterad: 1 maj 2003
Copyright © 2003, Jan-Folke Fernholm.