Byggnad
Fastigheten var under kalkbränningsperioden en
"industritomt" med produktionsbyggnader i anslutning till Ljugarns
Storugn. Själva tomtmarken var egentligen allmänning gränsande till 'prestbolets
och kyrkans jordar' som låg väster vägen. Redan 1732 ingick
dåvarande ugnsägarna avtal med pastor Neogard att till honom betala en
årshyra för tomtmarken "om tio daler silfvermynt". Tiden gick,
ugnen bytte ägare och arrendet förändrades. Kring 1825 var årshyran en
halv tunna salt.
Där boningshuset "Stainvallu" nu reser sig fanns förr
en byggnad i två våningar av sten under brädtak. Det var packhuset
där den färdiga kalken hanterades innan den forslades ner till Ljugarns kronbrygga för utskeppning.
Sedan kalkugnen slocknat 1880 bedrevs här bodhandel. Själva affärslokalen
var en stor sal med fönster åt tre håll som låg i husets ena ände. I
andra änden, helt skild från salen, fanns vid sekelskiftet en liten
bostad. Runt 1920 var byggnaden
"ett gammalt förfallet kalkstenshus av typen rivningshus".
Under
1920-talet byggdes ett nytt boningshus av kalksten upp på den gamla grunden. Den
säregna svarttjärade träsyllen markerar troligen gränsen mellan gammalt
och nytt. Skifferplattor lades på taket. Här en tidig bild av det nyuppförda
boningshuset.
Det intilliggande röda sädesmagasinet är
byggt under slutet av 1800-talet på samma plats som Storugnens kalklada där den brända kalken läskades, det vill säga vattenbegöts,
rördes om och släcktes. Än idag kan man se kalkbemängda bräder från
kalkladan som återanvänts i magasinets innertak. Sädesmagasinet tillhörde
i många år Lantmannaföreningen. Var
vädret för kyligt för sommardans på den närbelägna bryggan så hände det under
1900-talets början att man dansade i magasinet.
Källor: Ljugarn, kulturhistorisk byggnadsinventering
(Gotlands kommun, Stadsarkitektkontoret 1984-08-30). Ljugarn och dess
strandridare (L Bergh, H von Heine, O Monthan. ISBN 91-7400-070-5). Bebyggelse
i Ardre 1883 baserat på handlingar från Laga Skifte i Ardre 1880-1885 (G
Tingström, E Lindby, A Gustavsson, A Pettersson). Som
sommargäst på Ljugarn i början av 1900-talet (E-G Leksell. Gotlands
elektroniska bibliotek). Berta Göthlin (avskrift av brev från 1956). Bilder
ur Gerda Lindlöfs och Elna Holmbergs familjealbum. Vykort, beskuret.
Sidan uppdaterad: 24 oktober 2004
Copyright © 2002-2011, Jan-Folke Fernholm.