Ägare
De första kända ägarna till det gamla huset
på tomten var färgaren Adolf Rosvall och hans hustru Olivia Theresia. De var
precis nygifta då de flyttade till Ljugarn hösten 1866. Rosvalls specialitet
var färgning av garn till männens blåkläder. Hela gården kunde vara full
av blåhärvor.
Fru Rosvall var född i Hejde. Hit till Rosvalls
kom också den femtonåriga hejdetösen Maria Hallberg som piga åren
1878-1879. Maria måste ha haft goda ord att säga om det Rosvallska hemmet
för när hennes syster Ida år 1890 födde ett utomäktenskapligt barn i
Stockholm så kom det att placeras som fosterbarn här i familjen.
Flickebarnet hette Amalia Rosa
Albertina och kom till Ljugarn drygt fyra år gammal. Rosa (bilden) växte upp
på
Storvägen 14 där hon sedan bodde hela sitt liv.
En poststationsföreståndartjänst blev ledig
1911 då fru Nordin i tullhuset flyttade. Adolf Rosvall tog jobbet för en
kort tid så att Rosa hann bli myndig, 21 år, och kunde ta över.
*****
Rosa gifte sig 1925 med mekanikern Ernst Swartling
från Östergötland. Ernst var son till en skjutsentreprenör och det föll
sig därför naturligt att Ernst ägde en av de första bilarna på Ljugarn,
en Oakland P-25, och att det snart kom upp en bensinpump ute vid vägen. Ernst
kunde åtgärda det mesta, alltifrån skutornas trasiga vinschmotorer till
krånglande turistcyklar. Och han sysslade med allt ifrån fastighetsaffärer
till vykortsutgivning.
Ernst och Rosa fick en dotter Ulla, född 1927. När det
nya huset byggdes planerade man också ett rum för Rosas mor Ida men hon kom
dock aldrig att flytta in. Idas syster Maria återvände dock till Ljugarn på äldre
dagar och bodde i missionshusets övervåning.
1971 avtackades Rosa Swartling av dåvarande
postmästaren efter 60 års idog tjänst vid Ljugarns postanstalt – ett rekord i
sitt slag. Under vintrarna var det måhända relativt lugnt men under
sommarmånaderna desto mer hektiskt. På senare år hade Rosa dock god hjälp av dottern Ulla under sommarruschen.
*****
Ulla gifte sig och fick tre barn. Huset är
ännu i familjens ägo.
Källor: Husförhörslängder Ardre 1877-1888.
Rotemansarkivet, rote 3 (Stockholms stadsarkiv. Internetdokument). Den
ljusa udden (Bo Hallin, ISBN-91-85716-63-4). Gotlands fasta postanstalter
genom tiderna, del 3 (Sällskapet Poste Gutensis genom Stig Högström, Visby).
Gotlands läns bebyggelse (David Gadd m.fl.. Malmö 1956). Folkräkningen 1890
(SVAR. Betaltjänst på Internet). Gotlands bilhistoria (Bengt Brolin.
ISBN 91-85716-88-X). Artikel i Gotlands Tidningar 2 juli 1971. Ulla Harring
(faktauppgifter). Elisabet Fernholm (egna minnen). Bild ur Inga-Lisa
Gunnerstens familjealbum.
Sidan uppdaterad: 21 mars 2006
Copyright © 2001-2011, Jan-Folke Fernholm.