Fleringe
Vykort c:a 1900-1905.
1808 erövrades Gotland av ryssarna. Från deras
befälhavare Bodisco utgick en sträng befallning om allmogens
avväpning. I varje socken låstes alla gevär in i kyrkan och i Fleringe stod 20
stycken i förvar. Johan Lindahl var då klockare i Fleringe. Han var
en modig och beslutsam båtsman, med erfarenhet från Viborgska
gatloppet 1788. Det förargade honom, gammal krigsman som han var, att
pastor avstyrt allt motstånd mot de ryska erövrarna. Lindahl höll
hemliga sammankomster med fleringebönderna och spejade från
kyrktornet. Om nätterna stöpte de kulor av tennstakar och rustade
sig till försvar. Slutligen gick klockare Lindahl ut i kyrkan en natt
och laddade gevären som förvarades där. Kom ryssen tänkte han
ställa sig i tornets klockhål och knäppa åtminstone ett tjog
fiendegubbar. Lyckligtvis tog sakerna en fredligare vändning.
Ytmåtten var mer begripliga och beskrivande förr.
Till ett tunnland åkerjord behövdes precis en tunna utsäde. En mansslèt
var så mycket hömark en slètkarl (slåtterkarl) kunde slå på en
dag. På Fleringe kyrkogård fanns en runsten där man kunde se
uttrycket öreslajgi, det vill säga så mycket jordland som
lejdes för ett öre. Den runstenen stympades 1858.
Källor: Gotländska minnen (P A Säve. Gotländska Skrifter
I, ISBN 91-85716-02-2). Åkerns sagor (P A Säve. Gotländska Skrifter III,
ISBN 91-85716-04-9).
Sidan uppdaterad: 1 maj 2003
Copyright © 2003, Jan-Folke Fernholm.
