Hem | Ortens historia | Livsvillkoren | Lotsarna | Bebyggelsen | Web-logg | Författaren

Gamlehamn 

Denna hamn     Episoder     Nästa ställe

 Längst inne i bukten vid badstranden, där sanden slutar och innan stenhällarna tar vid, finns en grusstrand som är någorlunda skyddad mot vind och vågor. Här låg Gamlehamn, som fram till 1933 var ljugenningarnas fiskeläge. Båtarna man använde var traditionella två- och tremänningar. I vattenbrynet fanns länningar – landningsrännor – för båtarna, som sedan drogs upp på stranden. Enkla bodar klättrade uppför slänten och högst upp fanns garngårdarna, där de upphängda näten snabbt blåstes torra till ljudet av sänkestenarnas rasslande i vinden. Stolpen på bilden är en "löisarstang" i vars topp man hängde lyktor för att vägleda fiskargubbarna hem under mörka höstkvällar.

Från början var Gamlehamn dock ingen fiskehamn utan en utskeppningshamn. Härifrån fraktade man under 1600-talet ut timmer, spannmål och kalksten – ja, till och med kalk från kalkugnen, som då fanns uppe på krönet av strandsluttningen. På en karta från 1646 heter platsen Lougards hamn, På en annan från 1695 har hamnen märkts ut med ett ankare ute i badviken medan området  innanför Lausholmar ännu var markerat som grunt och ofarbart.

Eftersom stranden utmed hällarna inte visar spår efter någon kajanläggning så pråmades sannolikt godset ut till de väntande fartygen. Dessa fartyg var inte heller så djupgående, så det kan också tänkas att de vid lugnt väder kunde lägga till vid pallkanten – klipphyllan i vattenbrynet – så att lasten kunde kärras ombord över en enkel landgång. Så har man gjort på annat håll utefter gotlandskusten där det råder liknande strandförhållanden.

Under 1700-talets första hälft flyttades utskeppningsplatsen till nuvarande fiskhamnen. Vi vet att Ljugarns lots under 1700-talets andra hälft var bosatt på den då så gott som trädlösa lotsbacken. Där hade han utsikt över farvattnen runt hela udden och hans lotsbåt låg bekvämt nära i Gamlehamn.

Efterhand som udden befolkades kom fler och fler ljugarnsbor att bedriva husbehovsfiske från Gamlehamn. 

Fisket var ett kärt besvär, även om det innebar mycket arbete av olika slag. 

Ardreborna höll av hävd till vid Vitvär. och "Alskboar" vid Langbjänne där sedan fiskhamnens bortre pir byggdes. När den nya fiskhamnen stod färdig i början av 1930-talet så upphörde fiskeriverksamheten vid Gamlehamn. Idag utnyttjas strandstumpen sporadiskt för sommarboendes båtar. Några stenrader ut i vattnet återstår ännu av de gamla länningarna.

 

Upp     Episoder     Nästa ställe

Källor:  Ljugarn och dess strandridare (L Bergh, H von Heine, O Monthan, ISBN 91-7400-070-5). Handkolorerat kopparstick (A Winter. Sjöhistoriska museet). Arnold Garnström (om gamla hamnar).  Elisabet Fernholm (egna minnen).

Sidan uppdaterad: 21 oktober 2001
Copyright © 2001-2011, Jan-Folke Fernholm.

End