Byggnad
Storvägen 23 är en mycket gammal lotsbostad, ombyggd och
tillbyggd i omgångar. Ett i huset förvarat stycke bursvikssten (sandsten)
från en spiselfris bär inskriptionen 1784. Det är inte otroligt att huset
härstammar från den tiden och att byggåret ristats in i den då
uppförda spisen. Senare, när huset byggts om och spisen rivits, så kan
ägarna ha behållit stycket med det inristade årtalet.
Huset
är ursprungligen ett bulhus och har byggts till i två etapper, på
1820-talet samt omkring 1875. Vid fastighetsinventeringen 1880-1885 omnämndes
huset som "Lotsen Nils Garnströms lägenhet" och beskrevs på
följande sätt: "Manbyggnad av trä under brädtak med tre rum. Vidbyggt
brygghus av trä under brädtak."
Under 1800-talets sista decennier genomgick fastigheten en
genomgripande upprustning. Exteriören vi ser idag är "av sent
1800-tal", med samtida snickerier och ett tidsenligt papptak. Brygghuset
i trä ersattes av ett bakbygge i sten och hela byggnaden fick vit
spritputs och gavelspetsar i trä, vilket är mycket
ovanligt. Invändigt är huset mycket charmigt med vackra och ibland
förbryllande spår av gammal (om)byggnation och återbruk.
Även
om inget uthus omnämndes i anteckningarna från 1880-talet, så har det på
"storgården" funnits en bulhusladugård av ansenlig ålder med
långsidan mot kvarnbacken. Den ladugården (det mörka uthuset till vänster
på tomten) revs på 1990-talet. Det andra uthuset, som ännu finns kvar, byggdes av Albin
Karlsson på 1920-talet.
Som ni kanske noterat, så ligger bostadshuset på
Storvägen 23 en bit från vägen, vridet med "finingången" åt
öster. Detta har sin förklaring. Utöver de bostadshus som än idag finns
på Storvägen 21, 23 och 25 nämner fastighetsinventeringen på 1880-talet
ett fjärde hus i området – på samma sida om vägen. Det var "Carl
Petterssons stuga. Av reveterat trä, förfallen". Inga idag levande
ljugenningar minns att de sett eller hört var denna stuga var belägen. Fotot
nedan, från cirka 1905, kan möjligen ge oss upplysning.
Där skymtar, i häcken till höger, ett fönster, som
sannolikt tillhör Carl Petterssons stuga. Strax bortom mynnar en väl
använd körväg ut mot kvarnbacken och det är mot den "stickgatan"
som entrén till Storvägen 23 byggdes. Antagandet bekräftas i
viss mån av att de som växte upp på backen under 1920-talet kunnat
berätta, att fram till lantmäteriförrättningen 1933, då lotsjorden
styckades till tomter, så ansågs inte trädgården närmast Storvägen "höra ihop med" det vita huset
innanför. Fruktträden disponerades av grannarna på andra sidan
Storvägen och närboende fortsatte nyttja körvägen mot kvarnen, trots att
den allt mer blev att betrakta som gårdsinfart till Storvägen 23. Carl Petterssons stuga bör alltså, av läget att döma, ha
varit det äldsta av de två husen. Inget minner idag om stugan, som varit
borta i snart hundra år.
Källor: Bebyggelse i Ardre 1883 baserat på
handlingar från Laga Skifte i Ardre 1880-1885 (G Tingström, E Lindby, A
Gustavsson, A Pettersson). Ljugarn, kulturhistorisk byggnadsinventering
(Gotlands kommun, Stadsarkitektkontoret 1984-08-30). Vår hembygd Gotland
1995, del 1 (ISBN 951-97119-7-X). Arnold Garnström, egna minnen. Elisabet
Fernholm, egna minnen.
Sidan uppdaterad: 24 mars 2002
Copyright © 2002-2011, Jan-Folke Fernholm.
